astri

                              
Igår natt stoltserade jag i den här dressen; en av mina favoriter. Långkalsongerna är Kjells, utrustade med praktiska klihål för alla herrar. Tröjan är även den Kjells (en gåva, erhm) och texten lyder: "Two beer or not two beer". Och allt för zero dollars!

Tjillevippen! Jag känner mig som Kalle Blomkvist, och varför då? Jodu, jag har minsann löst ett mysterium! Mysteriet med ständig trötthet. Jag har en ful ovana att sova så länge jag behagar när det är lov och ledighet, men trots detta är jag konstant sömnig. Nu, idag, har jag kommit till insikt med varför!

Det är så enkelt som att det ena kommer med det andra. Om man sover 10 timmar om dygnet, eller mer, som i mitt fall, är resultatet att man blir sömnig. Man ser ut som en stenad Snoop av att sova för mycket. Idag har jag således bara sovit rekommenderade sju timmar, och jag är on top of the world!

Ja, rackarns! Jag ska ställa världen till rätta idag! Eller i alla fall göra linssoppa och använda min nya jacka.

                 
                                

Oj, nu blir det många inlägg på en gång, men mitt internet har totalstrejkat i två dygn nu, och jag har under tiden samlat på mig två lustiga historier jag vill dela med mig av. Så, sista inlägget för denna dag:

Tittade häromdagen på Kobra, en repris som inledde SVT:s Thailandsvecka (vilken jag förövrigt inte märkte av förutom EN dokumentär). Programmet handlade om thailändska band och musikscenen där. Hursom, hursom, ett indiepopband intervjuades och fick alltså frågan om hur deras musik påverkades av landets statsskick.

"Well, in oul countly, we have like a... what's it called? Like Hitlel?" Den andra bandmedlemmen hoppar in och försöker hjälpa henne:
"Oh, a communist."
"Yes, a communist!" Reportern är tyst en kort stund innan han säger:
"Er... You mean a dictator?"
"Yes!"

   

            
                Same shit, different name. Tydligen inte. Different shit, same name.

Hörde en lustig sak, eller såg en lustig sak, på text-tv. Moby hade tydligen varit på turné i Europa och sovit på ett hotell i Ukraina. Antagligen var det väldigt varmt där, eftersom Moby sent på natten ringde ner till receptionen för att be om en fläkt (på engelska "a fan", som ni vet). Receptionisten missuppfattade det hela och trodde att han ville ha en groupie på sitt rum, varefter hon börjar springa runt i lobbyn och fråga efter villiga Moby-fans. Haha, säger jag!





                   
                    Hoe, hoe, hoe, som jultomten säger.

Guten julen, typ. Mycket nöjd med dagen och presenterna!   

                  

Ojojoj, vaknade på en mer korrekt sida av sängen idag och känner mig piggare och muntrare. Tänk så det kan gå. En besvikelse idag dels blogg.se som är totalfuckat vad gäller all slags uppladdning och att mina kamrater inte vill underhålla mig med roliga uppdateringar av sina bloggar.

Har ägnat dagen åt julstädning och, återigen, skridskoåkning. Trubblet med skridskorna är att det inte är stabila hockeyskridskor som jag är uppväxt med, utan små damskridskor som i princip bara är skinnkängor med skenor under. INSTABILT! Opraktiska damsaker är kul ibland, men inte när man vill vara Foppa på isen, och blir Bambi.

Nu har vi precis pyntat granen, och det blir fint fint fint. Ingen riktig julkänsla än dock... bara julklappsångest.



                              
                                     Ella säger: "God jul och uppdatera era bloggar omedelbums!"

För några dagar sedan rapporterade Aktuellt, och säkert alla andra medier, om att Sveriges brandmän gått i strejk. HAH! Det ser mörkt ut på kamerons avbytarbänk, som de säger. Knepet med att strejka när man är brandman är att man trots allt tagit på sig en ganska stor bit ansvar för samhället när man signed the paper, så att säga. Det går inte att bara skita i att gå till jobbet för att man får dåligt betalt. Man sabbar inte för en pain-in-the-ass-chef, utan låter människor dö. Dödens dö.

Taskigt läge, säger jag. Det visade sig att de skulle släcka alla bränder hos privatpersoner. Det var ju också en kompromiss. Kommunalt anställda ligger risigt till. Därför går jag nu ut och varnar lärare, sjuksköterskor och Systembolagsanställda: Don't play with fire! 





                    
Jag undrar var gränsen går vad gäller deras principer. Skulle de släcka en skola i brand? Det är ju trots allt en kommunal byggnad.

Kapitel 2. Huldas födelsedag

en dag blev häxan och trollkarlen bjudna på födelse dagskalas till Hulda. hulda va en gammal vän till häxan. Just idag hadde häxan inget att göra. då kom hon ihåg huldas födelse dag. hon måste ju köpa en present åt hulda.

häxan rusar ner till trollkarlen. hon frågar flåsande om han vill följa med. de vill han. dom rusar ända till stan. med varsin tjugo lapp i handen. dom tvär stannade vid en tyg affär häxan köpte en liten tygbit och tråd och nål. för då kunde Hulda täppa igen ett hål i sin kappa. på deras syjunta. För häxan och hulda hadde nämligen en privat syjunta.

trollkarlen köpte lite häxpuder. dom packade in sakerna i paket. sen rusade dom till hulda. När dom kom fram öppnade hulda paketen. och vart väldigt glad. sen fikade dom. och sen gick dom hem. SLUT.


                             

                      
Jag är medveten om att det faktiskt är måndag idag, men eftersom vi är lediga idag så blir det söndagsvibbar. Idag glider jag runt i ett par långkalsonger som har cirkus åtta år på nacken. De är för korta och härligt pösiga vid rumpan och knäna - helt enkelt allt man kan önska. Eftersom de som sagt är för korta har jag kombinerat d med ett par raggsockor från Tiger (inte Tiger of Sweden, utan det danska företaget som säljer saker för en tia). Under den stickade tröjan har jag en tee med "Student -08" skrivet i Sveriges grälla färger. Rekommenderar den här outfiten, perfekt på kalla vinterdagar!

Jag kom på att Nisse trots allt ska få svar på sin fråga om islam (se förra inlägget), allt för allmänbildningen. Nu har jag kommit till fråga två, som jag trodde skulle vara lätt som en plätt.

Har Muhammed ungefär samma betydelse för muslimer som Jesus för kristna? Eller finns det avgörande skillnader? Vilka i så fall?

Ja, jo, Muhammed är inte helig, he's just a man, man! Men utöver det? Muhammed krigade, Jesus var Tomas DiLeva. Säger som Derek i Svanprinsessan: Vad finns det mer? Muhammed gillade tjejer, Jesus gillade killar. Muhammed var average Joe, Jesus var Joe Labero. Meh. Jag tror nästan det räcker med det, har huggit tillräckligt många i ryggen nu. Vidare till fråga tre!



                                 

Sitter vid datorn med intentionen att lite snabbt klara av religionsuppgiften om islam, men misslyckas fatalt. Jag har fastnat på fråga 1! Såhär lyder den:

Din bästa kompis Nisse har varit sjuk under alla lektioner om islam och har därför mycket dåliga kunskaper om denna religion. För att komma ifatt har Nisse bett dig att förklara vad religionen islam innebär. Alltså, skriv en förklaring om islam till Nisse. Jämför gärna med kristendomen som ni vet det mesta om.

Nisse, din gamla räv! Jag vet nog vad du höll på med, och sjuk var du inte! Komma här och snylta på laglydiga studenter. Ja, det är väl den jobbigaste fråga jag någonsin fått. Tanken är väl att på ett effektivt sätt rada upp fakta om islam, men det är inte det lättaste. Jag ska gnälla på Anna-Maria när jag (om jag) lämnar in den här uppgiften!



   
  Nisse, Nisse, Nisse. Vad ska man säga? Get a grip, man! (Första Nisse som dök upp på Google bildsök; svensk arkitekt och formgivare under 1900-talet)

                                         
 För att jag och Karin ÄR Milli Vanilli! (och för att jag sov jättelänge idag och inte kan somna.)

Sitter och segar framför datorn i väntan på bättre tider, och har besökt diverse bloggar. För två minuter sedan ramlade jag in på "unika Olessias" blogg, och där var det fest, må jag lova! Läs hennes senaste blogginlägg:

modeblogg

VARFÖR har man modeblogg?
Räcker inte det att det finns folk som JOBBAR för det? Det finns en massa tidningar.

Sen att folk tar ett foto och lägger ut på bloggen "dagens outfit", ingen bryr sig.
Ja visst fina kläder, men ingen bryr sig igentligen.
Finns viktigare saker att bry sig än om mode och "dagens outfit".

HAHA! Finns det något mer avskyvärt än människor som henne? Som vill vara intelligenta och caring and sharing, så blir det bara magplask! Jag ska läsa lite mer från hennes blogg, och se vilka viktiga ämnen hon tar upp. Det ser ju lovande ut än så länge!

                                   
                                                     Vi säger: BLÄ!

                              
                              
                                             Hittade äntligen en bild på Kishti Tomitas finalsvid! 
                                       Hade önskat mig en bättre bild, i helfigur så att man ser kalaset ordentligt. 
                                 Hursom, ni kan ju hålla med om att det är bland det gräsligaste ni någonsin sett?

Oh, the gayness of this day! Gay day, gay day, we have a problem. Nej, rackarns anåda som de säger i Förritiden. Avslutade Cambridge-testen idag, och det var INTE festligheter med ballonger och konfetti. Ingen dans på räkmackor etc. Mitt säkra kort, reading, gick åt helsikland. Så återstod writing, där första delen gick bra och den andra följde efter reading, det vill säga åt helsiklandhållet. Skrev under stor stress en mycket speciell bokrecension av Charlie Chaplins självbiografi, vilken jag egentligen bara läst en fjärdedel av. Därför kom den också att handla mest om hans barndom. Eller, om jag ska vara helt ärlig, bara om hans barndom.

På sista delprovet, english in use, var jag klar efter en halvtimme. En timmes väntan återstod, eftersom "you are not allowed to leave the room until time is up". Ägnade mig åt att rita smått bisarra teckningar. Det värsta var att alla andra, förutom jag och en till, använt en och en halv timme för att göra klart testet. Då känns det som att man missuppfattat något (jahaaa, var det frågor på baksidan också??).


                            
                                        English is gay! and not in the nice and enjoyable consensus.

Jag sitter hemma med intentionen att plugga engelska inför Cambridge-testet, men sur, trött och ensam som jag känner mig idag, så hamnade jag framför Idol-finalen istället. För det första! Amanda Jensen, som är en av finalisterna, har ju gått på Spyken, den skola i Lund jag gick på i ettan och halva tvåan. Hursom, det är redan bekant för Idolare. Det som kanske inte är bekant, och som jag kom på först för fem minuter sedan, är att hon gick under det stående epitetet "Snyggast på Spyken"!

Hur är lyckan fördelad, Fru Fortuna? Jag tror minsann hjulet har fått fnatt, för det är helt klart något som inte stämmer. Helsikland, vad livet kan kännas odemokratiskt ibland. Inte för att jag vill hamna i finalen i Idol och sjunga in färdigproducerade låtar, eller för den delen ens bli musiker. Men ändå! (Vilka skolor har ens någon som är utnämnd till snyggaste? På Spyken hade vi en kille och en tjej som skulle representera skönheten)

Det jag skulle komma till återstår dock! Kishti Tomita, den gamla räven, äntrade scenen på Globen iklädd något så gräsligt och oanständigt att jag tvivlar på att Madonna skulle tittat två gånger på det. En blå paljettklänning, urringad och tajt runt höfterna. Modell "sluta där rumpan slutar". Jag vill inte tro att jag är extremt gammalmodig eller konservativ, men hur gammal är människan? Jag skulle gråta blod om min mamma svidade om till något sånt. Inget Hallelulja-moment där inte. HUUUH!


                                                               
                                   Ska posta bilden på klänningen så fort Ebba von Sydow insett det stora
                                                     klädmisstaget och lägger upp den på internet, haha.

Jag har insett vad den här terminen har resulterat i. Det är ingen glädjande insikt, för den delen. Jag är dum! Ingenting går vägen när det gäller det intellektuella, det är knakelibrak i hela hjärnpaketet. Man kan börja gråta för mindre. Vilket jag också gjort (grät till Blue water high, en serie om ett gäng australiensiska ungdomar som lever för att surfa). Jag måste säga att optimismen vad gäller skolan aldrig varit lägre. Jag känner mig som Beavis and Butthead i ett!

Det är ganska knäckande att inse att man inte har några speciella talanger. Apa! Pressen på att välja yrkesriktning känns ju också, och då hjälper det inte att känna sig som en förståndshandikappad som bara får äta mat med sked. Några utbildningar kan jag väl komma in på. Typ... mekanikerutbilningen. I Fucking Åmål säger de att snittet för det är 5.9. Det innebär att man kan kraja hälften av sina betyg och ändå komma in. Tja, kanske är det nåt att fundera på?

Men, det är väl bara att ta sig i kragen och börja en charad för att få lärarna att tro att jag är intelligentare än jag är. Det har funkat förr och det ska funka nu! Haha, låter visst en smula bitter, men det är jag också.


                             
                                                 You just gotta try harder, som Janis Joplin säger.

Oj oj oj. Jag har varit irritabel hela veckan och kan inte ens skylla på hormonerna, vilket annars brukar funka. Det har varit gnäll och irritation i omlopp hela veckan. Som att luften är packad med elektricitet. Eller med ilska. Vad som nu låter bäst. Eh.

Hursom, hursom. Hade en smärre dispyt med mor idag om huruvida jag och mina kamrater kunde laga mat hos oss eller inte. Helt värdelöst att gräla om, men som jag betett mig den här veckan var det ju inte konstigt att både hon och jag käftade. Det slutade som det brukar, jag försöker med min tysta arga gång, går ner till mitt rum och sätter på musik. Inget konstigt eller speciellt roande med det. Om det inte varit för mitt val av musik. Jag hade sån lust att lyssna på Nirvana! Och när jag är sur är det inte mellow yellow-volym som gäller, utan snudd på unbearable. Så jag drog på Nevermind på högsta volym och börjar pyssla och sura.

Plötsligt slår det mig vilken tonåring jag är! Grälar med morsan, smäller igen dörren och drar på "sån där skränig hårdrock" (eller grunge, om vi ska vara fina i kanten). Vilket skämt. Borde dragit till med en replik i stil med "Jag har aldrig bett om att bli född!"

För den delen fick jag igår reda på att jag inte var önskad av min pappa. Jag kanske borde rymma hemifrån, eller göra en Thelma och Louise? Måste bara få körkort först, sen blir det åka av med tonårsrevolten!


                              
                                     Var tvungen att ta med en bild på Judas Priest i all sin glans.