Introspektion

Huga, hade ett ögonblicks distress nyss. Kände mig modfälld för att Anita är... otrevlig. Läste vad hon svarat på en uppgift som jag gjort, och där hon mer eller mindre skrev att jag var ett nöt ("Det finns 35 elever i klassen, och alla har olika behov. När jag går igenom något på lektionerna håller jag undervisningen på en nivå över grunden."). Ja, sen hjälper det ju inte att jag är sjukt känslig. Jag har fan PMS konstant. Jag tolkar in en massa grejer i allting, vilket resulterar i att jag blir ledsen, arg, besviken osv. Och det är ju inte bra. INTE bra. Glad ska man vara.

Nåja, blev uppmuntrad när jag insåg att jag haft rätt flax i skolan ändå, och Linköpings universitetskatalog lyfte definitivt upp mig (tack du, som skrivit den), eftersom det står att man inte ska tänka så mycket på de gamla antagningssiffrorna, eftersom det varierar jättemycket. "Så sök!" And I will. Om två år kanske. Måste plugga och jobba en massa först. Någon som är intresserad av att slita i Norge nån gång i framtiden? Runt 2010.

Blev även muntrare när jag såg att Anna svarat på min förfrågan om Lund. Snart bär det alltså av till sydligare grader! Jag förväntar mig alkohol, regn och Köpenhamn.

 Avslutar det här inlägget med mer Mackan. Han är såklart fortfarande blind, men jag tycker att man börjar se ljuset i tunneln...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback