astri

Smekmånadstiden är över. Nu börjar Onico kännas rätt jävligt, och själv är jag djävulen i mjukisbyxor. Fick ett raserianfall för att Kjell ville hjälpa mig att ta ner skidorna från garaget. "Kan själv!" typ. När jag stormade in, upprörd, slog jag igen dörren på mina fingrar. Inte meningen, men det passade så bra. Grät två varma, arga tårar, såna frustrationstårar. Och så var det bra igen.

Dagens rapport alltså. Inte på topp.



                      
Min bror i motljus och Paint shop. Han ser ut som jag känt mig lite idag. Hämnaren.