astri

Jag trodde att promenaden med Ella skulle rycka upp mig ur min gnäll- och hatfas, men si, där hade jag fel. Underlaget var nämligen så illa som det kan bli, med blötsnö, is och vatten. Jättehalt, med andra ord. Än for jag dit, än for jag dit och än for jag ner i diket (eller vill de ha det till en där, istället för än? osäker). Om det är något som gör mig frustrerad är det när man inte får fotfäste. Jag blir gaaalen (tänk 50- eller 60-talsskådis).

Om några minuter ska jag tillbaka till filosofins högborg, dvs. Jans klassrum (den här kursen kommer suga så mycket så att det inte finns ord för det). Innan dess ska jag ge er en limerick.

                               
 För att demonstrera hur marken INTE såg ut i Marnässkogen idag.