astri

Jag har alltid sett mig själv som en ganska cynisk och pessimistisk person, och kanske varit stolt över det också, om vi ska vara såna. Dessvärre har jag på sistone kommit på andra tankar: optimism och naivism är nog att föredra. Ett trevligare synsätt, helt enkelt. Rätt bra approach, liksom, tro och hoppas att allt kommer bli fina firren. Hursom, det som fick mig att tänka var det här lilla utdraget från psykologiboken:

"Den som fryser ökar alltmer sina ansträngningar för att få värme. Vid en viss punkt upplever man emellertid inte längre behovet och ansträngningarna upphör."

Min omedelbara, och antagligen osunda, tanke var att personen i fråga dött. Dödens död. "Vid en viss punkt"... Vad trodde ni, när ni läste? Jag tror i alla fall att jag ska pröva lite KBT och komma tillbaka med ett positivt synsätt. Alltid vänta mig det bästa av allt.